lilldjurets blogg

Det är konstigt med serier. I början är de väldigt bra. Man kan gissa vilka som kommer att bli ihop, men de är inte ihop än. Huvudpersonerna har en massa saker kvar att uppleva. Julavsnitten är inte skrivna än.
Men efter några år har alla som kan bli ihop varit ihop, och de som kan skaffa barn har skaffat barn, och de som ska gifta sig har gift sig, och de som kan skilja sig har skiljt sig och kanske gift sig igen och julavsnitten är ungefär likadana år efter år.
Luke och Lorelei är ihop, Lorelei har fått sin B & B, hennes föräldrar har skiljt sig och återförenats. Rory har haft en snäll pojkvän och en stygg, och sen har hon förlorat oskulden (med den snälla som hann gifta sig med en annan innan), och nu har hon träffat en pojkvän som är både snäll och svår. Och hon har varit osams med Paris, och vän med Paris, och nu är Paris mest en rolig figur.
Sen överlever serien på sin stil, i Gilmore Girls är det den snabba och fyndiga dialogen som gör att man fortsätter titta. Det är ok, men ibland önskar man att det skulle kunna börja om från början.