lilldjurets blogg

12 romaner har Elizabeth George skrivit om sina deckare Lynley och Havers. George är amerikansk men skriver brittiska deckare som ingen annan. Hon beskriver London som om hon bott där hela sitt liv. De har blivit lite tråkigare för var gång. Det har antytts i uppåt fem tegelstensromaner att Havers ska få ihop det med sin muslimske granne. Och Lynleys kärlekshistoria med Lady Helen, har långsamt gått från att han inser sin kärlek, till uppvaktning, till äktenskap, till att hon är gravid i denna bok.

Jag läste första halvan, och tyckte den var trevlig. Tänkte skriva i bloggen att deckarna har blivit som Bamsefigurer, att de utvecklats till en viss punkt, men att de nu har stannat upp i växten. Att det nu är äventyren/mordgåtorna som ska hålla intresset uppe. Visserligen får den svarta kommisarien Winston Nkata en ovanligt stor roll, vilket förnyar persongalleriet. Men i övrigt består den största konflikten av att Lady Helen ska välja dopklänning till babyn, och att Havers har ett gräl med sin eventuellt tilltänkte.

Mordgåtan är denna gång en seriemördares ritualmord på unga pojkar, och även om det hela är välgjort, saknas mycket av det som gör seriemord intressanta, trots passager skrivna ur mördarens perspektiv. ”Han skulle visa att det var Han som bestämde, och Han skulle bli berömd för Sitt verk” ungefär.

Här finns inte den symbolladdade psykologin som i När lammen tystnar, eller en religiös symmetri som i Seven. Inte heller tillför mordgåtan något intressant som när George beskrev internatskolor i Till Minnet av Edward, och de dövas kultur i För hennes eget bästa.

MEN, mot slutet kommer en överraskning som får mig att sätta det där om Bamsefigurer i halsen. Jag känner mig lika överrumplad och ledsen som A C Doyles läsare måste ha gjort när Sherlock Holmes blev avlivad. Plötsligt känns deckarnas egna liv som det mest angelägna igen, och att mordgåtan går på slentrian gör ingenting.

Jag läser ut boken på morgonen på väg till jobbet, och bär den inom mig hela dagen. Vad händer nu? Blir det den relativt nya bekantskapen Nkata som blir huvudperson i nästa bok?