lilldjurets blogg

Jag märker mer och mer att det jag skriver här lutar åt det man skulle kunna kalla pretentiöst. Eller nej, inte riktigt så, men ändå allvarligt, bort från det tokroliga och ironiska. Distans är bra när man skriver, men ibland kan det bli som att författare alltid tittar på känslor som genom en kikare. Att de med närsynt blick försöker gissa sig till vad deras karaktärer går igenom, eller ännu värre: berövar sina karaktärer känslor för att slippa det pinsamma i att beskriva dem.

Jag hörde en gån en författare säga att dagens debutanter inte vågar skriva engagerat. Det finns i nyutkommen litteratur en förkärlek för berättelser om emotionellt avskärmade personer, oförmögna till starka känsklor, uppvuxna i sterila anonyma medelklassmiljöer, som står utanför världen, främmande för sig själva och för varandra. Nick Hornby, Douglas Coupland, novellister från Biskop-Arnös skrivarlinje. De är inte dåliga, en del av dem är favoriter, men ibland vill jag ha något annat.

Jag blev glad när jag hittade Ethan Hawkes (ja, skådespelaren) Ett fönster i New York (The Hottest State). Om William som blir kär i Sarah, och hur det krossar honom.

På Amazon.com tycker nästan ingen om boken. ”Man förstår inte hur Sarah är, varför han blir kär i henne, varför hon gör inte vill ha honom, dessutom har boken ett dåligt slut” skriver läsarna. ”Det är klyschigt, det är inga riktiga miljöbeskrivningar.”

Men det är precis det jag fastnade för. Det handlar om en pojke/man som blir så kär att miljösbeskrivningar inte spelar någon roll. Han åker till Paris med Sarah, men det enda han beskriver är hur hon ser, vad de gör, vad de pratar om.

Och när de gör slut är det precis så obegripligt och jobbigt som det brukar vara i verkligheten. Och bokens slut är lika otillfredsställande som slut alltid är.

Det kanske ÄR klyschigt och pretto, men det är så skönt att läsa en bok där huvudpersonen inte rationaliserar eller träffar en ny på slutet. Det är ärligt och plågsamt och så där rakt in i hjärtast och träffande distanslöst att man blir nästan generad.