lilldjurets blogg

Kalle och chokladfabriken är en charmig film där Johnny Depp påminner om Michael Jackson, och miljöerna är sådär fantasifulla som de bara kan bli i Tim Burtons filmer. (Fast jag gillade Lemony Snicket filmen också i och för sig).
Det tråkiga är att de har lagt till en sensmoral som inte finns i boken: att FAMILJEN är viktigare än alla pengar och allt godis i världen, och det är först i en lycklig familj man uppnår en inre tillfredsställelse.
Ok, det är ganska sympatiskt, men är det verkligen nödvändigt? Finns det någon som inte skulle skriva under på detta? Och finns det barn som verkligen behöver informeras om att det är värre att förlora sina föräldrar än att avstå från en chokladkaka? Är det inte ganska självklart att det är kärlek och inte pengar som är viktigt, och vem tjänar på att förmedla detta budskap?
Kanske är jag cynisk. Kanske är det bara i amerikansk film barn kan lära sig dessa sanningar.
Oompa loompierna är jätteroliga. Kanske saknar jag lite av godiset från boken. Var det inte liksom mer godis, mer magiskt godis?
Kanske skulle jag hellre ha förundrats av osynliga chokladkakor än av synliga moralkakor.