Arular - M.I.A.
Jag vet att jag är lite sen. Arular blev vald till årets skiva av många, förra året. Och enligt artiklar jag läst var hypen i princip över redan när skivan släpptes officiellt, efter att ha cirkulerat i fildelningsprogram tidigare.
Men men. Jag hörde den först nu, och jag blev imponerad. Massor av energi, och en musikstil som blandar en mängd musikstilar som jag inte skulle kunna definiera. Bailefunk, reaggeton electro-clash, nuevo-Punk, ragga, dance? Klart dansvänligt, rytmiskt och högljutt. Som en cirkus korsad med ett flipperspel och en trum-parad. Det påminner faktiskt om Solex ibland, som ljudkollage från en mängd olika skivor inom olika genrer.
Och så har hon hängt med Elastica (som jag en gång var väldigt förtjust i, de gjorde korta halvpunkiga indie-hits på 90-talet och sångerskan Justine ryktades ha förhållanden med Brett Anderson och Damon Albarn. Samtidigt. Och hon var inte ens särskilt snygg.) och Peaches (som har gjort den coolaste dansanta sången någonsin: Fuck the Pain Away, minimalistisk och stenhård. Minns strippscenen i Lost in Translation.). Så hon är väl så kreddig man kan bli.
Pull up the People fick mig att hoppa högt och gå fort. Och texten Pull up the people / pull up the poor är slagkraftig och sympatisk. Bucky Done Gun och Galang är också bra. Sen blir det lite samma-samma, och jag har redan börjat tröttna.
Men jag skulle definitivt gå upp på dansgolvet om jag hörde henne ute.
Men men. Jag hörde den först nu, och jag blev imponerad. Massor av energi, och en musikstil som blandar en mängd musikstilar som jag inte skulle kunna definiera. Bailefunk, reaggeton electro-clash, nuevo-Punk, ragga, dance? Klart dansvänligt, rytmiskt och högljutt. Som en cirkus korsad med ett flipperspel och en trum-parad. Det påminner faktiskt om Solex ibland, som ljudkollage från en mängd olika skivor inom olika genrer.
Och så har hon hängt med Elastica (som jag en gång var väldigt förtjust i, de gjorde korta halvpunkiga indie-hits på 90-talet och sångerskan Justine ryktades ha förhållanden med Brett Anderson och Damon Albarn. Samtidigt. Och hon var inte ens särskilt snygg.) och Peaches (som har gjort den coolaste dansanta sången någonsin: Fuck the Pain Away, minimalistisk och stenhård. Minns strippscenen i Lost in Translation.). Så hon är väl så kreddig man kan bli.
Pull up the People fick mig att hoppa högt och gå fort. Och texten Pull up the people / pull up the poor är slagkraftig och sympatisk. Bucky Done Gun och Galang är också bra. Sen blir det lite samma-samma, och jag har redan börjat tröttna.
Men jag skulle definitivt gå upp på dansgolvet om jag hörde henne ute.
Kommentarer
Trackback