Want One - Rufus Wainwright

Innan jag började lyssna på Martha hade jag såklart hört namnet på brodern Rufus Wainwright en massa gånger, men trodde inte att jag skulle tycka om hans musik. Eller jo, jag trodde att den var bra, men inget för mig. Jag klumpade ihop namnet med Ed Harcourt och Elliot Smith och en mängd gitarrmän.
Men Want One låter inte alls som jag trodde. Det är inte lågmäld rock med gitarrer och svåra melodier.
Tvärtom är sångerna överdådiga, instrumenterade och körsatta, med falsettsång och piano och texter som är sorgliga och humoristiska på samma gång. Associationerna går oftare till Queen och Tori Amos än till Nick Drake och Leonard Cohen.
I 14th Street kommer en fantastisk glad allsångsrefräng med texten But why'd you have to break all my heart / Couldn't you have saved a little bit of it? / Why'd you have to break all my heart? / Couldn't you have saved a minor part?. Och i Vibrate kommer underbara referenser till nutidens uppvaktning: My phone's on vibrate for you / But still I never ever feel from you.
Det finns ett stycke text i varje sång att citera, och en melodi att att yla med i. Men det är ingen mening att skriva ner alla skivans spår här. Att Martha sjunger alla körerna är bara en bonus. Jag skulle lyssnat sönder den här skivan i vilket fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback