lilldjurets blogg

Det där med låtordning är viktigt. Nu har jag en iPod Shuffle, vilket förkastar allt vad låtordning heter, eftersom alla sånger alltid kommer i slumpvis ordning. Dessutom brukar jag ha musik från uppåt 15 skivor blandat i den, så det blir ingen helhet överhuvudtaget.

Men förr, när man gjorde blandband var låtordning viktigt. Och samband mellan sånger. Skulle man sortera efter genre, efter skivbolag, efter artist? Min favorit var att göra en sida med kvinnliga sångare och en med manliga. Sen när övervikten mot de kvinnliga blev alltför stor i min skivsamling, fick jag försöka med nya system. Två sånger av varje artist/band i rad var bra, men besvärligt när någon bara hade gjort en riktigt bra sång. På blandbandens tid var det lite speciellt med tidstumparna på slutet av bandsidorna. När sista sången spelats in och det var två minuter kvar på bandet. Skulle man ta med en halv sång? Eller hade man ett lager korta sånger som gick att passa in? Ja så klart. Men ibland föll tvåartistsregeln på detta sätt.

Och det är bra att varva pigg musik med ledsen. Och att inte lägga många långsamma ledsna sånger på slutet av en bandsida, för då finns risken att man tröttnar och vänder på bandet innan det är färdigt och så missar man de första sångerna på andra sidan.

Det jobbigaste var nästan när man spelade in en hel skiva på band, och så var skivan alldeles för kort, så det blev mängder av plats kvar. Kanske var det den första anledningen till att jag började köpa singlar med exklusiva B-sidor; för att kunna spela in de där, i pauserna av tystnad.

(Kristin Hersh har gjort många bra korta sånger, för den som vill blandbanda!)

Låtordning är viktigt på skivor också. En feg kommersiell ordning ser ut så här (för att locka den presumtiva köparen i skivaffären): 1. En fartfylld sång som man ska tycka om på en gång. Eventuellt blir den sedan andrasingel. 2. Hitten. Så att lyssnaren i skivbutiken genast ska komma ihåg anledningen till att han/hon var intresserad av skivan från början. Sen följer några fler sånger som skivbolaget tror att lyssnaren kommer gilla. Och allra sist på skivan kommer ofta lite smalare musik, sånt som artisten själv velat göra, till exempel flirtar med andra genrer och långsamma sånger.

Titta hemma! Låt nummer två är ofta skivans hit. Tänk bara på Blurs Song 2! Där säger de ju precis vad det handlar om.

En riktigt feg låtordning, om det gäller för skivbolaget att prångla ut en skiva av en artist från en talangtävling på TT, eller ett uppenbart one-hit-wonder, är när hitten kommer först. Då är väl förhoppningen att köparen lyssnar på den och bestämmer sig omedelbart innan han/hon har hunnit höra de andra sångerna.

Men idealet är väl att man sätter ihop skivan som ett perfekt avvägt blandband. Där varje sång naturligt avlöser den förra och där de tillsammans bildar en helhet som förhöjer varje enskilt spår.