På rätt sida älven
1987 gjorde Janne Josefsson ett TV-program om två niondeklasser, en i Örgryte och en i Biskopsgården. Medan eleverna i Örgryte var bräddfyllda med självförtroende och övertygade om att de skulle bli mäktiga miljonärer kunde eleverna i Biskopsgården inte ens komma på något de var stolta över.
Nu har han gjort en uppföljning, som visades i kväll.
Örgrytebarnen vägrar låta sig intervjuas eftersom de anser att det tidigare programmet var missvisande och vinklat. Biskopsgårdbarnen har hoppat av gymnasiet, hankat sig fram, blivit vuxna. Det gick inte sådär jättebra, men de verkar glada att det inte gått direkt dåligt heller. Ödmjukheten i att vara tacksam för det lilla står i skärande kontrast mot den Örgrytekvinna som låter sig intervjuas på telefon, som säger att det var ett vinklat program förra gången för att Biskopsgårdklassen "var en obs-klass". Bara det att de inte var det.
Så klyftorna har vidgats ytterligare. Älven har blivit liksom bredare.
Och en annan Örgryte-elev säger på telefon att "det kan ju inte vara helt rättvist för att alla är så olika". Så livet är orättvist för att vissa människor är värda mer än andra då?
Visst är det vinklat, visst är det tydligt på vilken sida av älven Janne Josefsson står. Och kanske är det sant att det bygger mer på känslor än på analys och lösningar. Men skillnaderna behöver pekas ut och frågorna behöver ställas. Varför tycker vissa att det är naturligt att de ska bestämma över andra, och varför tycker de i sin tur att det är naturligt att andra ska bestämma över dem? På ena sidan älven fostras de som ska bli chefer på Volvo och SKF, på andra sidan fostras dem som ska stå vid bandet och tjäna dem. När Janne Josefsson rationaliserar bort gråskalorna blir strukturen smärtsamt tydlig.
Programmet går i repris i SVT2 7/5 och i SVT1 10/5.
Nu har han gjort en uppföljning, som visades i kväll.
Örgrytebarnen vägrar låta sig intervjuas eftersom de anser att det tidigare programmet var missvisande och vinklat. Biskopsgårdbarnen har hoppat av gymnasiet, hankat sig fram, blivit vuxna. Det gick inte sådär jättebra, men de verkar glada att det inte gått direkt dåligt heller. Ödmjukheten i att vara tacksam för det lilla står i skärande kontrast mot den Örgrytekvinna som låter sig intervjuas på telefon, som säger att det var ett vinklat program förra gången för att Biskopsgårdklassen "var en obs-klass". Bara det att de inte var det.
Så klyftorna har vidgats ytterligare. Älven har blivit liksom bredare.
Och en annan Örgryte-elev säger på telefon att "det kan ju inte vara helt rättvist för att alla är så olika". Så livet är orättvist för att vissa människor är värda mer än andra då?
Visst är det vinklat, visst är det tydligt på vilken sida av älven Janne Josefsson står. Och kanske är det sant att det bygger mer på känslor än på analys och lösningar. Men skillnaderna behöver pekas ut och frågorna behöver ställas. Varför tycker vissa att det är naturligt att de ska bestämma över andra, och varför tycker de i sin tur att det är naturligt att andra ska bestämma över dem? På ena sidan älven fostras de som ska bli chefer på Volvo och SKF, på andra sidan fostras dem som ska stå vid bandet och tjäna dem. När Janne Josefsson rationaliserar bort gråskalorna blir strukturen smärtsamt tydlig.
Programmet går i repris i SVT2 7/5 och i SVT1 10/5.
Kommentarer
Trackback