North Country

I North Country är Josey Aimes ensamstående med två barn i Minnesota. Hon har flytt sin man som slagit henne, och får bo hemma hos sina föräldrar. Hon träffar en gammal kompis som tipsar henne om att ta jobb i gruvan, men i samhället och i gruvan är det ingen som tycker att kvinnor borde få jobba i gruvan. Följden blir att kvinnor som ändå jobbar där trakasseras, tafsas på och blir förnedrade varje dag. Dildosar i lunchboxen, bajsklotter på väggarna, obehagliga fysiska närmanden, bajamajor som välts när man sitter i dem, och så vidare.


Och cheferna står på männens sida. Till slut stämmer Josey hela gruvan. ”Inspirerat av en sann berättelse.” Årtalen är lite vaga men det hela verkar utspela sig under tidigt 80-tal.


Detta är precis som det låter. Lite Erin Brockovich parat med en slags Thelma och Louise känsla av att alla män är usla. För usla är dem, i kvadrat. Som om det inte var nog med att gruvarbetarna var usla, är också Joseys pappa usel och anklagar Josey för att vara slampig när han ser att hon är slagen av sin man, dessutom visar det sig att hon har fler ännu uslare karlar i sitt förflutna.


Det blir så överdrivet att det hela blir inaktuellt. Visst finns det sexuella trakasserier idag också, men ofta är det subtilare än att en kvinna blir omkullvräkt och klämd i skrevet av sina medarbetare. Det är väl meningen att biobesökaren ska bli så upprörd att hon (för det är självklart en hon) ställer sig upp i fåtöljen och skriker att alla män borde dö. Det finns inget utrymme för gråskalor eller reflektion.


Sen ska naturligtvis allting vända i rättegångsscenerna också. Det blir inte heller trovärdigt. Plötsligt kan nästan alla erkänna att de har haft fel.


Det här bekräftar alla ens fördomar om amerikaner. Det är svartvitt, sentimentalt och man säger egentligen inget nytt. Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är dåligt, överfallsvåldtäkt är fel, det är inte rätt att slå sin fru. Jaha.


Men det spelas bra Bob Dylanmusik, Dylan har till och med skrivit en sång speciellt för filmen, och allra sist spelas Cat Powers cover på Paths of Victory!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback