Jenny - Jonas Gardell
Jenny är boken om henne, och den är obehagligt mycket som en del tre i en filmserie, där idéerna är uttömda, men publiken skriker efter mer och är beredda att betala för mer. De vill ha mer Sävbyholm, mer Juha, mer Jenny.
Juha rabblar sitt "Jag har aldrig slutat gå", och kanske har Jenny nått någon försoning. Men det här är en helt onödig uppföljare som inte erbjuder något nytt.
Jag har faktiskt funderat över att läsa "Jenny", rekomenderar du den?
Jag har faktiskt funderat över att läsa "Jenny", rekomenderar du den?
Nej.
jag tyckte att den var ganska bra. det som ät nytt med den här boken var väl budskapet, att man måste gå vidare och lämna det gamla bakom sej. sen var det bra att det inte gick att komma till rätta med mobbarna, som inte ångrade sej. man måste kunna gå vidare utan att man får upprättelse, för det är inte säkert att man får. men jag tyckte ändå att den va lite för mkt "sluta gnäll nu, det var ju länge sen" över den. han har ju själv skrivit i frestellsernas berg "den som en dag plötsligt säger ´nej, nu har jag sörjt klart´ har aldrig verkligen sörjt". (inte exakt citerat) men jag tycker ändå att det var ett upplyftande budskap, trots att boken i sej var väldigt depprimerande.
läs den.
Jag har läst alla tre böcker, och jag tycker om de. Visst kan de bli lite långtråkiga ibland. men Jenny är den sorligaste boken jag lääst. Jag grät seriöst när jag läste den. Heemskt är vad det är. Den här boken berör verkligen, man verkligen lever sig in i den stackars flickans liv.
Jag läser denna boken i skolan just nu och har inte läst någon av de andra böckerna men tycker att den är fullkomligt underbar!
Jag håller på att forska om dig och jag undrar vad som fick dig att börja skriva föruton det där med konst galleriet/ go jul