Parfym del III
Ju mer jag läste om parfym desto mer sugen blev jag på att prova något verkligt exklusivt och originellt. Serge Lutens parfymer har kultstatus och nämns ofta i olika parfymbloggar och som referens när andra parfymer ska recenseras. Så det är klart jag blev nyfiken. Mäktiga, orientaliska parfymer som sitter kvar på huden länge och luktar kryddor, mysk och mystik.
Deras Musk Koublai Khan är känd som MKK och ska vara den mest djuriska, nästan snuskiga, mysk som finns. Toppnoten (det man känner de första minuterna efter att man satt på sig en parfym) skulle påminna om en cirkus, eller till och med om otvättade mänskliga kroppar, för att sedan klinga av och lämna plats åt en lukt av verkligt väldoftande skinn.
Un Lys luktar precis som när man stoppar in näsan i en lilja, och klingar av till en mild vaniljdoft.
Ambre Sultan är tung och söt men aldrig kväljande, med amber och nästan lite bazarkänsla. Det känns som att den luktar lite olika för varje timme som går sedan man satt på sig den.
Deras Tubéreuse Criminelle luktar aningens avlopp och definitivt kemiskt till en början, men efter en stund framträder den mest ljuvliga blomdoft.
MKK däremot blev inte alls särskilt porrig på mig, men visst luktar den lite hemligt. Un Lys är på gränsen till tantig, men ändå hippieunderbar i sin äkthet. Ambre Sultan är något för orientalisk för mig, men en liten aning på ovansidan av handen är trevlig att sniffa på. Och en droppe Tubéreuse Criminelle på armen innan jag lägger mig gör att det känns som att sova utomhus i en trädgård.
Ljuvliga saker. Galet dyra om man ska ha en hel flaska, men en milliliter av varje kommer nog att räcka länge.