Handwriting - Khonnor

Jag vet inte så mycket om Khonnor. Jag tror att han är amerikan, att han är 17 år, att han är ett underbarn.
Första gången jag hörde Handwriting trodde jag att högtalarna var trasiga, det sprakar och knastrar, men inne i det där trasiga finns det hjärtskärande melodier och sång.
En period lyssnade jag på My Bloody Valentine, som också har en oförglömlig ljudbild, som om de rockade innanför ett galler av distortion.
Khonnor gör något liknande men utan den aggressiva rockigheten. Där My Bloody Valentine manglar gitarrer gör Khonnor elctronica. Och när de första brusigaste sångerna gått förbi är det som att skivan når en klarhet där, som om dimman lättar. När Screen Love, Space, and the Time Man kommer, är knastret bara där som en krydda, som om det behövs bara för att hindra sången att bli alltför vacker.
Sången kom på radio en sen kväll när jag åkte bil på landet, vi körde på en kanin som klarade sig, och jag kommer för alltid att förknippa Khonnors "I've seen Stars"- början på sången med den stjärnklara färden genom skogen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback