lilldjurets blogg

Jag vet ingenting om klassisk musik. men det enda som har fångat mig är dedär långsamma pianostyckena av Satie. När jag gick i gymnasiet firade klassen en gång nyår i ett stort hus. Det var på den tiden när ingen blev bakfull, Vi var uppe hela natten och drack och pratade, och sen sov vi någon timme, i en soffa eller så, och sen satte vi oss i det stora vardagsrummet med de stora fönstren. Trötta, glada, loja. Vi blandade champagne och apelsinjuice, åt smörgåsar med en nyöppnad ost, och lyssnade på Satie. Ingen orkade prata, men ingen hade heller ont i huvudet, eller hade ångest. Vi bara satt där och solen gick upp.