lilldjurets blogg

Tråkigt inlägg. Vil bara informaera om att jag är utan bredband igen för en kort tid, men förhoppningsvis får jag nytt redan imorgon. Då blir det inlägg.

Idag har jag fogat golv, stoppat in en kladdig massa i springorna mellan brädorna. Det är ganska roligt för att man kan se ett resultat på en gång, och så tilltalar det ens ordningssinne, att man jämnar ut ytorna.
Efteråt är fingrarna oerhört ömma, det går nästan inte att knyta handen för att den har fastnat i ett konstigt läge. Och en nagel har gått av långt ner på köttet.
Och så måste, måste handen bli bra till imorgon när jag ska göra färdigt.

Så blev det nytt år igen. Stackars backhopparna som aldrig kan dricka på nyårsafton. Och Ivanhoe som måste kriga varje nyårsdag.

Vid första påseendet såg denna jul ut som en besvikelse. Bara en enda dag ledigt. Dessutom var det milt höstväder på själva julafton. Och kusinerna har blivit så stora att de inte tror på tomten.
Men sen blev det julmat i långa banor, och midnattsmässa med operasång. Och Singstar på Playstation är nog det nya dansa runt granen.
Och av en för mig okänd anledning blev jag inte alls lika allergisk mot katterna som vanligt.
Jag är riktigt nöjd. Jultomten myser.

Bara en dag till julafton, men det känns inte alls så.
Jobbar fortfarande, och har inte ätit ett enda julbord hittills.
Men imorgon vankas skinka och kokt kött och hemmagjorda isterband, och sylta, och köttbullar, och prinskorvar, och ägg med små räkor. Ett helt zoo.
På ett sätt vore det godare med en helt vanlig middag.

I torsdags fick jag ont i huvudet. i stil med migrän, men kanske inte fullt så illa som det kan vara. Idag är det onsdag. Jag lider inte, men om jag verkligen känner efter så. Jodå. Jag har fortfarande lite ont.
Det är så konstigt. När jag kommer in i en sådan här vecka när huvudet spänner, så är det som om en lätt huvudvärk är normaltillståndet. När jag vaknar på morgonen gör det lite lite ont. Jag måste känna efter men spänningen i huvudet finns. På eftermiddagen blir det lite värre. Sen äter jag och det känns överkomligt. Vid läggdags gör det precis så ont att man vill ta en tablett, men så går det att somna i stället. Och nästa morgon börjar det om.
Och precis den veckan tror man nästan att det ska vara så. Att det är så för alla. Att om man verkligen känner efter så har man lite ont i huvudet alltid.
Och så är det ju inte. En dag är huvudet helt friskt igen. Jag hoppas på snart.

Det är konstigt med serier. I början är de väldigt bra. Man kan gissa vilka som kommer att bli ihop, men de är inte ihop än. Huvudpersonerna har en massa saker kvar att uppleva. Julavsnitten är inte skrivna än.
Men efter några år har alla som kan bli ihop varit ihop, och de som kan skaffa barn har skaffat barn, och de som ska gifta sig har gift sig, och de som kan skilja sig har skiljt sig och kanske gift sig igen och julavsnitten är ungefär likadana år efter år.
Luke och Lorelei är ihop, Lorelei har fått sin B & B, hennes föräldrar har skiljt sig och återförenats. Rory har haft en snäll pojkvän och en stygg, och sen har hon förlorat oskulden (med den snälla som hann gifta sig med en annan innan), och nu har hon träffat en pojkvän som är både snäll och svår. Och hon har varit osams med Paris, och vän med Paris, och nu är Paris mest en rolig figur.
Sen överlever serien på sin stil, i Gilmore Girls är det den snabba och fyndiga dialogen som gör att man fortsätter titta. Det är ok, men ibland önskar man att det skulle kunna börja om från början.

Det verkar som att artister kommer in i kreativa flöden ibland, och allt de gör blir underbart under en kort period. Tori Amos kändes som en avstannad idol för några år sedan, efter den underhållande men lite anonyma From The Choirgirl Hotel och den urtråkiga From Venus and Back som jag inte ens köpte och som var tvungen att förses med en live CD som bonus för att sälja alls.
Och sen kom Scarlet's Walk och var sådär helgjuten som ett 18-spårsalbum inte borde kunna bli. En temaskiva om Amerika efter 9/11 som borde ha blivit urtråkig, för lång och för vuxen, men i stället var varje text och varje melodislinga finurlig och beroendeframkallande. Bland 18 sånger är det bara en som skulle kunna uteslutits, a capellaminuten Wampum Prayer, men även den fyller sin plats. Kvinnlig fullvuxen pop/rock, inte experimentellt men oerhört välgjort. Senare kom Scarlet's Hidden Treasures med B-sidor och andra sånger som spelades in i samband med Scarlet LPn. Och de var också fantastiska, och hade mycket väl kunna platsa på Scarlet's Walk om den inte redan var 74 minuter lång. Imponerande.
Sedan kom The Beekeeper och Tori kändes trist igen. Mängder av sånger igen, tema-skiva, och det blev precis så överarbetat som det låter.

Tack Comhem. Jag är så lycklig.

Observera den tidseffektiva förkortningen "p.g.a." Han sparade en halv minut bara där.

Det märks nog att jag inte skriver så ofta längre. Det beror på att jag inte har bredband nu. Det är oerhört jobbigt. Jag läser om en ny skiva i tidningen, men jag har inte möjlighet att lyssna på den på en gång. Jag kan inte MSNa tokigt länge på kvällarna. Jag kan inte titta på mycket stora bilder på Hemnet. Jag kan inte göra nödvändiga saker som att prata i telefon samtidigt som man tittar slötittar på Ebay.
Eller prata i telefon samtidigt som man surfar tillsammans med personen i telefonen. Kolla in den tokiga frisyren på AFTONBLADET och sånt.

Och jag upplever dessutom att jag inte har tid att skriva långa inlogg på denna blogg som jag faktiskt tycker mycket om. (Tråkigast av allt är att jag inte känner att jag kan skriva långa mail till mina vänner.) Men det kommer att bli ändring. Till dess blir det inlägg lite då och då.

På Hemnet kan man söka lägenhet att köpa. Det är en hel vetenskap. Hur mycket dyrare än utropspriset kan en lägenhet bli till exempel? Det får man aldrig veta.
Och varför är bilden på köket så konstig? Döljer de något? Är de dåliga fotografer?
Vad är köpeskilling? Och vad är stambyte? Tur att det inte kom på högskoleprovet.
Är det viktigare med trägolv än balkong? Och är det uthärdligt med en tre meter lång tarm till hall? Kan man fråga det? Klarar man sig med en spis med två plattor?
Står du ut här, och hur mycket billigare blir den här lägenheten än en fin?
Nja. Kanske måste man gissa ibland.